När livet plötsligt vänder ...

Saknar ord för vad jag skulle vilja skriva

så jag är tacksam för att andra kan ...
För några veckor sen såg livet annorlunda ut …

nu förändras det slag i slag ...

Ett långsamt farväl

Text: Lisa Nilsson
Jag önskar jag kunde säga att det är en fas vi går igenom
En storm vi måste orka rida ut
Och jag önskar jag kunde säga att vi klarar det tillsammans
Att allting kommer ordna sig till slut

Men hur säger man till nån att här tar vägen slut
Och hur säger man till nån att hjärtat längtar ut

Jag kan inte ljuga för dig, du känner mig alltför väl
Om du ser mig i ögonen så säger dom att vi kan bara vara dom vi är
så ge mig inga skäl, för vad vi än kallar det så är det bara ett långsamt farväl

Här är din drottning utan krona
Likgiltig och trött
En sorglig figur, som du aldrig riktigt mött
Och när jag ser mig över axeln på åren som bara gick
Ser jag allt som gick förlorat men också allting som vi fick

Och vad säger man till nån som vill börja om igen
Då det redan är försent, då man redan är på väg
Jag tvår mina händer i kärlekens namn
Du kan vinna allt, du förlorar ibland
Men vägen som vi färdas på, den leder,den leder ingenstans

Jag kan inte ljuga för dig, du känner mig alltför väl
Om du ser mig i ögonen så säger dom att vi kan bara vara dom vi är
så ge mig inga skäl, för vad vi än kallar det så är det bara ett långsamt farväl